Den 15 december föreläste jag för ABF-Akademien om årets nobelpris och Kazuo Ishiguro.

Det blev en bra förmiddag med många samtal och frågor kring författarskapet och de 8-9 kända verken. Jag tyckte det kändes annorlunda denna gång i förhållande till de andra föreläsningarna jag haft om nobelpristagarna, eftersom författaren är förhållandevis ung, född 1954 och då produktionen är överblickbar, inte så stor, men väldigt varierad i flera konstformer och litterära genrer.

Jag presenterade vid detta tillfälle en bra möjlighet till basförståelse för hans verk, där jag för övrigt just nu i alla fall håller hans roman ”Den otröstade” ( på svenska 1996) som vassast vid sidan av ”Never let me go” (på svenska 2005) och givetvis ”Återstoden av dagen” ( på svenska 1990). Jo, jag visade och talade helt kort om Brian W Shaffer/Cynthia Wong och deras ”Conversations with Kazuo Ishiguro” från 2008, utgiven av University Press of Mississippi och ännu ej översatt. Samtalen, intervjuerna med Ishiguro är väldigt givande och antologin kryddas också med text av författarkollegan Graham Swift och samtal mellan Ishiguro och nobelpriskollegan Kenzaburo Oe. Det blir en spännande konversation, där Oe på något vis vill få Ishiguro att i likhet med Murakami förhålla sig till sitt japanska ursprung. Ishiguro förklarar mycket tydligt att han ser sig som en brittisk författare, även om han i några av de tidigare böckerna diskuterar japansk historia och efterkrigsproblematik. I sin senaste roman ”Begravd jätte” (2015, på svenska året efter) gör han dessutom det mest brittiskt patriotiska av allt. Han skriver en historisk roman, med åtskillig fantasy, om 500-talet och bildandet av Britannien och kung Arthursagan.

Men tag och läs, bli salig på er fason!

Tryggve Lundh