John Bauers målning ”Freja” på bokens omslag.

Lars Lönnroths översättning, tolkning av Den poetiska Eddan, Atlantis 2016 (Atlantis väljer ur världslitteraturen) är efterlängtad efter äldre utgåvor av Erik Brate och Björn Collinder. Nyöversättningen står sig väl i jämförelse och inrymmer en varsam modernisering utan allvarligare följder för rytm, högstämd poesi och med tiden väl inarbetade visdomsord på de gamla versmåtten fornyrdislag och ljodahattir med fantastiska metaforer – kenningar. Båt beskrivs exempelvis som ”havets häst”.

Lönnroth, professor emeritus i litteraturvetenskap, har länge arbetat med den isländska sagan, utgivit böcker och redogör här för arbetet med nyöversättningen också på eddabloggen.wordpress.com

Översättningsprinciperna beskrivs i inledningen, och boken innehåller också register, behövliga kommentarer och en litteraturlista. Liksom tidigare översättare utgår han från handskriften Codex Regius, men kompletterar med andra primärkällor, typ Hauks bok.

Höjdpunkter nu som tidigare i Den poetiska Eddan, ej att förväxla med Snorres Edda (Den prosaiska Eddan) är Voluspa (Valans spådom), Havamal (Den högstes – Odens – sång och hjältedikter om Tor, Helge, Sigfrid m. fl. Men också komiska berättelser, brutal blodshämnd i exempelvis kvädena om Gudrun.

Lars Lönnroth kommentar förtlöpande ändringar, behov av inskott vid textförluster i en pedagogisk högerspalt, vilket skapar god begriplighet och flyt i läsningen av detta centrala diktverk.

 

Tag och läs!

Tryggve