Den 2 oktober föreläser jag på Ebelingmuseet om Strindberg och bildkonsten, ett ämne som nog intresserar och skapar förståelse för hur Strindberg manövrerar sig fram i författarskapet och växlar fokus mellan, skrivande, målande, forskande m.m.

Litteraturen är är närmast svåröverskådlig och många förslag till egen läsning kan lämnas.
Varje biografi över Johan August Strindberg behandlar även konstnärsskapet. Ändå – väljer jag en, säger blott en, ingång är det naturligtvis omöjligt att gå förbi Göran Söderström, som ju alltsedan sin avhandling om detta och den stora boken ”Strindberg och bildkonsten” (1972) och den stora studien tillsammans med Torsten Måtte Schmidt ”Strindbergs måleri” (Allhem 1972) fortsatt att skriva, föreläsa och producera utställningar nationellt och nationellt om ett väldigt märkligt konstnärsskap.

Just ”Strindberg och bildkonsten” ( flera utgåvor) öppnar perspektiv genom att visa hur betydelsefull Strindberg var för konstklimatet genom sin förnyariver, sin kunniga konstkritik och sitt oerhörda kontaktnät som innefattar snart sagt alla större konstnärer hemma och särskilt ute i världen. Det handlar ju inte kanske främst om Carl Larsson och Zorn utan om Gauguin och Edvard Munch.

Verkligen spännande läsning!

Tryggve