Herman Hesse (1877-1962) erhöll nobelpriset 1946, kanske främst för Glaspärlespelet (1943), men också för böcker som Stäppvargen, Siddharta m.fl. Hesse beskriver utanförskap och sökandet efter5 ny verklighet, andlighet i en värld av oförståelse. 1931 skrev han Österlandsfärden, till svenska året efter, på svenska mest känd genom Johannes Edfeldt i serien Tyska klassiker. Österlandsfärden är närbesläktad med ovan nämnda verk och vill skapa något nytt efter 1:a världskrigets ekonomiska och moraliska ruiner. Hesse inspireras av ungdomens ”Wandervogelrörelse”, dvs att i vandringar bryta med det gamla och upptäcka nya ideal. Jfr med Siddharta och Glaspärlespelet.
Huvudpersonen H.H. tillhör en vandrande orden som under flera hundra år i tid och rum sökt livets mening. En fascinerande bok där H.H. inte mäktar att följa trossatserna, men av Leo, den unge, allvise ledaren, återförs till gemenskapen. Denna nyutgåva på förlaget Bakhåll är nyöversatt av Bengt Samuelsson och hans översättning och kunniga efterord är en särskild kvalitet i den komplexa men sidglesa (94 s.) boken.
Tag och läs!
Tryggve Lundh
Kommentera