Kjell Espmark återvänder till Svenska Akademien efter en lång tids elände i denna organisation. Men han återvänder också till litteraturen, till poesin efter den senaste samlingen , folkhemssatiren ”Resan till Thule”(2017). I denna diktsamling ”Kvällens frihet” (Norstedts, 2019) använder han också sina kunskaper som litteraturvetare genom att fokusera på porträttdikter av författare, musiker etc. Hans idé är att gestalta hur den åldrade konstnären, och han är som 89-åring ju en av dem, ”bryter med sitt tidigare verk och med sin tidigare publik”(Espmarks eget förord). Han nyttjar exempel från livsöden och konstnärsskap som Beethoven, Kavafis, Goethe, Södergran m. floch citerar också lite muntert blinkande rader från exempelvis Gunnar Ekelöf och Tranströmer. Dikterna ska illustrera den vise, vresige åldrade konstnären som skriver i ”spätstil”, långtifrån livsavslutande och insmickrande. Det hela är både tänkvärt och skickligt gjort.

Så tag och läs!